2008 skrevs sju unika filmhandledningar till filmerna i ”Doris the Movie” med syfte att stimulera samtal om film, kön och jämställdhet. Med filmhandledningarna i bagaget startades ”Doris i skolan” som pågick fram till 2012. Under denna period fortbildades ca 500 pedagoger.
Doris i skolan reste runt i Västra Götalandsregionen för att med föreläsningar, filmer och filmhandledningar utbilda pedagoger i jämställdhet, normkritiskt tänkande och filmanalys. På ett förståeligt och tillgängligt vis fortbildades under denna period ca 500 pedagoger.
Doris i skolan erbjöd föreläsningar, filmvisning och performance – allt på samma dag och drevs av filmproducenten Annika Hellström och genusvetare/dramaturg Lisa Lindén, båda styrelseledamöter i Doris Film. Med i turnébussen fanns också projektledaren Amanda von Matern, skådespelerskorna Ida Hackzell och Ellen Norlund, samt Sveriges jämställdhetsexpert nummer 1 – Gertud Åström.
Gertrud Åström om ”Doris i skolan”
”Ibland när jag föreläser om jämställdhet kan jag fysiskt förnimma hur tankekraften bland åhörarna krymper samman till en millimeterliten del av hjärnan. Där bor jämställdheten. Men att förstå jämställdhet är att förstå samband så jag brukar uppmana folk att rafsa runt i skallen på jakt efter allt från samhällets principer till årtal och statistik. Att föreläsa inom ramen för Doris i skolan har gett ytterligare dimensioner till sådana tankeövningar. Det har varit mycket givande att vara med i ett sammanhang där föreläsningar kombineras med filmer och deltagarnas reflektioner. Det vidgar analysramarna och för samman intryck till tolkning av normer och egna ställningstaganden.
Film används ibland inom arbetet för jämställdhet, men oftast som pedagogiskt hjälpmedel och inte som egen konstart. Filmerna är då tillrättalagda för att på ett (över-) tydligt sätt illustrera en fråga eller ett problem, exempelvis de första filmerna om Berit Ås härskartekniker. ”Doris the Movie” är emellertid inte ett dylikt programmaterial. De är visserligen en följd av Dorismanifestet som tar avstamp från och vill ändra ojämställdheten inom filmbranschen, men filmerna som sådana är inte till för att berätta om hur skevt det är i filmindustrin. De är filmskaparnas fria tolkningar av relationer och av samhället. Filmernas gemensamma tema skulle kunna beskrivas som att de ger några svar på frågan om vilka berättelser som en skev maktordning mellan kvinnor och män missar. Och vilka perspektiv av mänskligt liv och upplevelser som en annan ordning kan berätta om.
Doris-långfilmen konkretiserar Doris-manifestet och sätter på så sätt in filmerna i den filmpolitiska kontexten; Vilken betydelse har maktordningen inom filmbranschen för hur verkligheten definieras?
Min uppfattning är att långfilmen gjorde det lättare för deltagarna att se det politiska sammanhanget men också att acceptera filmerna som självständiga uttryck.” /Gertrud Åström, maj 2010
Gertrud Åström är en av Sveriges främsta föreläsare inom jämställdhet.
Under 2004-2005 drev Gertrud Åström bl.a. regeringens jämställdhetspolitiska utredning, ”Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål”. Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen. Mellan 1999 och 2000, med uppföljning 2003, arbetade Gertrud med en nationell granskning av lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt etnisk och social mångfald för Högskoleverket. (Högskoleverkets rapportserie 2000:8R; 2000:9R; 2003:31R.)
